Transportministeriets plan LIIKENNE-12 har tre mål, tillgänglighet, hållbarhet och effektivitet. Planen baseras på transportnätets brister, utan utvärdering deras ekonomiska eller samhälleliga betydelser.
Destia har på uppdrag av många organisationer lagt fram en vision för Finlands transportnät 2050. Den bygger på företagens konkurrenskraft och näringslivets behov med fokus på godstransporter, men också tillgodoser persontrafikens behov, samhällsekonomins krav, och allmänt välbefinnande.
Varken LIIKENNE-12 eller Destia uppskattar och diskuterar nyttor och kostnaderna av sina planer. De är viktiga eftersom "det inte finns någon nytta utan att man är villig att betala för det".
Vi håller inte med både om resultaten av Liikenne 12 och vision nätverket i Destias rapport. Liikenne-12 är för järnvägsinriktad och saknar de tre stora ”timmeståg” projekten.
Destia rapport har en användbar jämförelse med Sverige. Sveriges vägklassificering är annorlunda. Det finns ett omfattande privat vägnät som inte ingår i det statliga vägnätet eller dess budget. Finland har ett omfattande 51.000 km förbindelsevägnät, som är dyrt att underhålla och som ingår i statens vägnät och budget. Skillnaden i klassificering leder till att I Sverige används 49 % av vägbudgeten till investeringar, men i Finland investeringarnas andel av vägbudgeten är 26 % och 74% för drift och underhåll.
Trafikledsverkets nytta/kostnad kalkyler för ett urval av väg- och järnväg investeringar i LIIKENNE-12 för åren 2022–2033 visar ca. 1 mrd/år för vägprojekten och ca 0.8 mrd €/år för järnvägsprojekten. Vägplanens ekonomiska nettovärde är mer än plus 12 mrd €, eftersom vägtrafikanterna betalar mer än dubbelt så mycket som de orsakade kostnaderna. Järnvägsplanens ekonomiska nettovärde är minus 9,6 mrd €, eftersom en stor del av järnvägnyttorna är icke-monetära faktorer såsom resetidsbesparingar och banavgiften täcker endast tio procent av de statliga kostnaderna.
No comments:
Post a Comment
Note: Only a member of this blog may post a comment.