Finlads BNP har inte vuxit på 15 år. För att lönerna och BNP skulle öka krävs antingen helikopterpengar (lånefinansierade) eller att exportindustrin förbättrar sin förmåga att betala högre löner och stimulera hela landets ekonomi. Den största värdeökningen i massaproduktion sker närä råvaran, i Finland, Tyskland, Uruguay, USA. Från Finland transporteras massan vidare med fartyg. Logistikkostnader utgör 11-12 % av Finlands BNP - en tredjedel högre än i grannländerna! Skillnaden förväntas att öka med Fehmarn-tunneln.
Kvarkenvägen är Finlands bästa investeringsprojekt. Exportbranscher kräver att produktbeslut fattas närä kunderna där logistikkostnaderna är låga. Kvarkenvägen kommer att minska logistikkedjans kostnader, öka konkurrenskraft, bringa fram nya produkter och främja investeringar. Om Kvarkenvägen inte byggs snabbt kommer fabriker att flytta ut ur Finland, vilket skulle cementera låga löner och BNP stagnationen. Detta gäller pappersindustrin, som Wahlroos har påpekat, samt kemi- och metallindustrin.
Statliga investeringar har inte lyckats minska logitikkostnader. Banprogrammet i Trafik12 kostar ca. 5 Mrd€ men genererar bara 280 M€ i nyttor – ett nyttokostnadsförhållande på 0,06, vilket Västbanan och Flygbanan ytterligare försämrar. Järnvägarna kostar 0,3-0,4% av BNP under kommande 10 åren. Ett bättre alternative är att avskaffa järnvägsprogrammet (men behålla tågen) till fördel av vägtransporter. Detta skulle sänka skatterna och påskynda BNP tillväxten. Regeringens 400 M€ tilläggsbudget, spåret till Lojo, från Salo till Kupittas, och startpengar till dylika har visat sig vara fel. De bara håller projekten kvar i budgeten och bäddar för framtida utgifter. Boende runt Lojo kommer inte att gynnas. Byggfirmor och konsulter gynnas. Och kommunerna gör fastighetsbusiness med skattepengar längs järnvägen.
Drygt hälften av skogindustrins anläggningar i Finland producerar hus-, virke, och sågvaror. Att öka deras förädlingsvärd utan Kvarkenvägen är svårt; undantag är kanske energi- och bioprodukter samt korslimmade träprodukter (cross-laminated timber). För dessa krävs säkra leveranser och effektiv logistik.
För metall- och kemi-industrin, import och export, är punktliga just-in-time leveranser avgörande. Mer kunskap behövs om deras logistiska behov och kostnader. Produkter tillverkas i olika länder och monteras nu på plats på grund av tullar, cross-border skatter, mm. Lastbilstransporter är de mest kostnadseffektiva.
Det största hotet mot alla export-importindustrin är strejker och osäkerhet i leveranser. Situationen förvärras av svaga öst-västliga förbindelser (väg och järnväg), långsiktig geopolitisk osäkerhet och kriser.
Slutsatser
• Massakokning är lönsamt i Finland, men strejker och krav på just-in-time leveranser ökar kostnaderna.
• BNP stagnation är orsakad av låga produktpriser, som hindrar företags förmåga att betala bättre löner.
• Dyrbara, långsamma och osäkra logistikkedjor utesluter tekniska och ekonomiska möjligheter att öka förädlingsvärdet och tillverka produkter med högre priser.
• Den inhemska efterfrågan och lönenivån är för låg för att lyfta upp Finlands BNP. Massträ och bioprodukter har samtidigt växande marknader globalt på grund av träbyggandets renässans.
• Ekonomisk tillväxt kräver produkter med stark internationell efterfrågan och konkurrenskraftiga priser. Utan bättre logistik, högre förädlingsvärde och nya produkter är utrymmet för BNP tillväxt begränsat.
• Kvarkenvägen skulle medföra nya produkter med högre förädlingsvärde och en växande BNP på båda sidor av Kvarken – i Österbotten och Västerbotten. Andra samhälleliga nyttor är också sannolika.
Vad mer kan göras
• Automatisering av hamndrift. Det finns för många hamnar i Finland, deras volymer är små och deras automatisering är inte ekonomisk. Hamnar är dock en inkomstkälla för städerna.
• Atlantkusten Hamnar. Narviks hamn är trång och för långt norrut. Mo-i-Rana hamnen behöver investeringar. Vägarna till båda kräver förbättningar i vägprofilen och bra vinterunderhåll.
• Främja flygtransport och utvecklingen av tjänsteexport för att diversifiera och stärka ekonomin.
No comments:
Post a Comment
Note: Only a member of this blog may post a comment.